Jag flyttade fram min bricka längs disken, plockade till mig en Cola light – som det brukade påpekas för mig var jättefarlig och full med cancerframkallande ämnen i alla fall om man drack 17 liter om dan, och det gör man ju – några grå dammiga och smuliga bitar knäckebröd och ett portionspaket lättmargarin. Jag lyfte över isterbandstallriken från luckan till brickan och gick fram till flickan i kassan. Hon lät blicken svepa över brickan och sade ’sjuttiåttaochfemti’.
Jag tittade förvånat ömsom på henne och ömsom på brickan.
”Jag ska uppträda här ikväll. Det skulle ingå en Dagens för oss som uppträder sa Jutta”, upplyste jag henne om.
”Jo men brödet och drickan kostar också”.
”Ingår inte det? Det trodde jag, Jutta sa att en läsk skulle ingå”.
Flickan tittade roat på mig.
”Nehej du, då hade det väl stått så. Det ingår bara i Dagens. Det där är inte Dagens.”
”Nähä? Ja, jag trodde att det var det. Och hemma ingår bröd och dryck i Dagens.”
”Ja, i alla fall så ingår det inte här eftersom det där inte är Dagens. Det där är Dagens Alternativ. Dagens är isterband med stuvad potatis. Det där är isterband med potatismos. Titta på knappen. Det står ’Dagens Alternativ’ framför den.”
Jag tittade. Det stod Dagens.
”Ja, då har den skylten väl ramlat bort då”, sa tjejen i kassan utan att ens reflektera över det hela. ”I alla fall så kostar det extra. Ska du ha det eller inte?”
”Jo, men, det skulle ju ingå …”, försökte jag. Sedan gav jag upp, lade jag fram en hundring, tog emot växeln och bar iväg min delikata tallrik pulvermos och Scan-isterband till bordet i hörnet. Bra start, innan vi ens börjat hade jag betalat 78:50 för att få stå på scenen.
Leave a Reply