
Ok. Volymmässigt blev 2023 ett av de år då jag uppträdde på färre ställen än tidigare, undantaget under pandemin. Från att ha snittat över 100 gigg per år och vissa år mellan 120 och 130, nöjde jag mig i år med det runda antalet 49. Dessa var fördelade på fem länder.
Förutom klubbgigg i Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien och Rumänien, framförde jag min soloshow Scandinavian Jesus vid Edinburgh Fringe i två veckor. Under den perioden fick jag även äran att uppträda på Free Fringe Comedy Selection vid tre tillfällen.
De senaste åren har jag efter flytten från Stockholm och Kista byggt upp ett nytt kontaktnät av klubbägare och komikerkollegor, främst i min hemstad Malmö och i grannstaden Köpenhamn.
Ur mitt perspektiv så har den sydsvenska klubbscenen vuxit och utvecklats rejält. Jag minns när jag bodde i Stockholm och ville uppträda i Skåne. Då fanns endast ett par etablerade klubbar och det var svårt att få in en fot. Nu finns här en mängd klubbar på olika nivåer, och det finns alltid möjlighet att få en spot. Klubbägarna här nere är inte rädda för att boka min mörka humor, och publiken gillar den.
För mig rör det sig inte om att tjäna pengar, det rör sig om att få göra det jag vill och är bra på, utan att behöva stå med kepsen i hand. Här känner jag mig alltid välkommen, oavsett vilken klubb det är. Listan kan göras lång, men om ni läser det här vet ni alla vilka jag menar.
Sedan jag flyttade hit har jag till och med fått ”fans” och positiva kommentarer på Facebook från såväl publik som klubbägare. Så jag känner att jag har hamnat rätt. Även i Lund har jag hittat min plats. Härliga scenen på Ariman, där jag uppträtt flera gånger på engelska, men även nu senast på svenska.
En fördel med Malmö är att det tar bara 20 minuter till Köpenhamn. Jag har ofta uppträtt på No Stress Bar vid Nørreport, och för mig tar det knappt 40 minuter från dörr till dörr.
Förutom Edinburgh Fringe måste jag lyfta upp de två gigg jag gjorde på Kookaburra i Berlin. En underbar klubb med en grymt bra publik. Jag var inbokad två kvällar i rad och gjorde 15 minuter per kväll.
En kul upplevelse var även gigget på ESCC i Cluj-Napoca i Rumänien. Eftersom jag inte varit i Rumänien innan passade jag på att lägga ett par ”turistdagar” där också. Klubbägarna var väldigt måna om att jag skulle ha det bra, och guidade mig runt i stan i tre dagar.
Vad planerar jag då för 2024?
Ja, i år tänker jag skippa Edinburgh Fringe. Jag har gjort det fem gånger, så nyhetens behag har falnat. Istället kommer jag att söka nya länder att uppträda i. Irland, Frankrike, Belgien … you name it. Sedan kommer jag självklart att gigga i Storbritannien. Inte bara i London, utan även i städer i andra delar av ö-riket.
Hälsa och flygrädsla sätter eventuellt stopp för att resa till USA och Kanada, annars vore det två självklara mål.
Och sedan får vi se. Jag har anmält intresse för Lunds Humorfestival, men förväntar mig inget. Jag har en publik i Lund ändå, så kommer jag med är det en bonus men inget jag deppar ihop för när de tackar nej-igen.
Om jag får ha hälsan så ska jag väl kunna skrapa ihop ett år med ett fyrtiotal gigg och i alla fall uppträda i tre nya länder. Och om jag inte får ha hälsan så får ni komma och besöka min grav, var nu den blir. Uppe i en gran. Vore ju oväntat faktiskt.
/Tomas A
Lämna ett svar